Egentligen suger det att jag inte ska våga springa ute när det är mörkt, men go ahead - kalla mig fegis.
Idag smet jag dock inte undan, utan förpassade mig snällt (om än lite surmulet) till löpbandet på gymet.
Väl där avverkade jag mina utlovade fem kilometer med ljudbok i öronen.
Naturligtvis avrundat med lite plankor (efter att ha suttit och låtit bli att svimma en stund - jag blir verkligen galet åksjuk av att springa på löpband. Gäller det någon mer?)
Nu är det i alla fall klart, och jag känner mig nöjd.
Imorgon är det både babycafé och babysim, och således vilodag från träningen.
Sen gör vi ytterligare ett tappert försök med crossfiten på torsdag.
Booyah!
Kan det vara så att du tittar ned när du springer ? I så fall försök titta rakt fram ;-)
SvaraRaderaKram Far
Ja, så är det nog. Och tittar man rakt fram är det en vägg direkt framför eller en TV (beroende på vilket band man väljer) så det blir inte så mycket bättre. Men det var hur som helst ruskigt tråkigt, så med lite tur blir det inte så många såna pass. Ska jag dessutom börja jobba upp längden på turerna, kommer det blir paniktråkigt. :P
RaderaNäej, bättre med skog och terräng istället. Lidingöloppet är ju också terräng...
Duktiga du - ta med dig vakthunden..../Mor
SvaraRaderaMEh, det har jag ju inte ens tänkt på. Så gör jag absolut nästa gång det blir kvällspass!
Radera