Yes!

Vi överlevde den här förkylningen också. Jösses, jag fasar för hennes första influensa... vi kommer dö av "tyckasyndombebisensåhjärtatbrister" både jag och maken om hon ska vara sådär skruttig en hel vecka...

Stackars liten. Bara sov och kved hela dagen... med rinnande näsa, mun och ögon... Sen, som genom ett trollslag, klockan 24 natten till igår, släppte febern.

Det märktes tydligt på hur hon plötsligt blev akut leksugen, så pappan fick gå upp och leka med henne i en timme innan hon kunde koppla av och somna om.

Lika snabbt som det kom, verkar det ha försvunnit. Den rinnande (forsande) näsan, kan vi leva med. Inatt kom hon dessutom på att hon kan andas genom munnen (om hon ligger på mage?) när näsan inte funkar. Vilket hjälpte henne att själv somna om flera gånger inatt. Tack bebis!

Enda större besväret var när det var totaltäppt och jag fick kvävningspanik och ville ha i lite näsdroppar... INTE Ok.

Blablabla... som ni förstår har det inte hänt någonting alls de här dagarna. Så det får hållas tillgodo med lite babbel och svammeltrams.

Nu ska jag försöka jobba lite innan hon vaknar från förmiddagsluren. (Somnade i selen, plockades ur och flyttades till sin egen säng. En STOR grej för oss som känner henne.)

Trevlig onsdag!