Vi ammar ju, som bekant, inte längre dagtid. Men kvällsnattning, nattvak och morgonmysstunden har vi behållit än så länge.
Nu känner jag mig väldigt redo att sluta med även det. MEN (och det är ett stort "men") jag vill göra det så odramatiskt som möjligt för lillingen.
Det är här jag behöver hjälp.
Jag har läst "Somna utan gråt" av Pantley, och den är strålande. Problemet är att upprepade (och långvariga) försök bara har resulterat i att hon sover ännu sämre och tar ännu längre tid på sig att somna, plus blir (haha jodå, det är möjligt) ännu mammigare.
Vi har pratat om några alternativ.
Många (även BVC) tipsar om att låta pappan ta henne några nätter.
Men jag vet inte om det känns riktigt chysst. Hon är verkligen EXTREMT mammig, och att jag då både ska strypa amningen (som är hennes favoritsysselsättning i hela världen) och dessutom hålla mig borta när hon blir ledsen över det?
Att börja ge henne välling nattetid, känns också som att börja i "fel ände". Jag har så lite mjölk kvar att hon knappast ammar för mättnad. Och att börja vänja till ett nattmål borde väl bara bli ännu en grej att vänja bort sedan? Plus att det helt ärligt känns alldeles för drygt att börja koka välling när de två första punkterna på Skulleviljagörajustnulistan är att sova eller skjuta sig i huvudet.)
En annan idé var om jag skulle börja sova med linne. Så hon får amma när hon vaknar, men det blir ett lite större projekt - tar lite längre tid och så medför en liten förhoppning om att hon helt enkelt ska hinna somna om innan hon får tag.
Så gjorde vi inatt. Vi har inte sovit.
Nu läste jag om ett tips att helt kallt sluta amma på kvällen, men när hon vaknar nattetid och jag ändå ligger bredvid, kan hon få fortsätta amma ett tag till.
Det känns nog mest lockande just nu, eftersom det skulle innebära mest sömn för min (och makens) del om vi åtminstone slipper krångla på natten. Får hon bara bröstet utan knussel, somnar hon oftast om efter någon minut. Ibland tror jag bara hon vill försäkra sig om att det är kvar...
Nu sover hon i alla fall ikapp lite efter natten, och jag ska rådgöra med pappan i familjen när han kommer hem.
Men om någon har ett briljant litet tips,
så tas det jättejättegärna emot.
Jättegärna.
Berätta hur ni gjorde?
För tappa intresset av sig själv lär hon inte göra på länge.
Men jag känner mig väldigt klar med amningen nu och måste låta mig gå före i det här. Hon kommer klara det, och vi kan kramas, bära, samsova och vara näranäranära ändå. Utan tuttarna.
antar att damen inte tar napp? för mej, som aldrig var bekväm med att amma alls, så var jag jättenoga med att aldrig bli kerstins snutte, utan hade hon käkat klart fick hon ha nappen. men det är ju så olika hur man är, därav har jag aldrig heller hamnat där ni är nu... avskydde ju amning och slutade efter 8 veckor, både jag och K blev lyckligare av det.
SvaraRaderamen... hm... jag tycker nog ändå det känns bäst att ta det succesivt, tror du inte? att gå cold turkey känns ju lite väl hårt (även för en mamma som mej som ändå alltid varit väldigt o-mammakänslig). att bara helt enkelt sluta med kvällsamningen men ändå köra på natten om det är det som får er att må bäst? men att sedan, när det fungerar, även börja med att dra ner på det. på något sätt. återkommer! ;)
Hej! Nej, vi har ju kämpat med detta att ta napp ända från början (tror vi har köpt olika nappar och specialnappar för nästan tusen spänn) men hon har alltid kväljts och vägrat. Annars hade det nog inte varit några problem. Varken med amning eller sömn. =/
RaderaJag tror som du säger, att nedtrappning är grejen. Att sluta amma dagtid har ju gått super, och då började vi med amningsfria eftermiddagar, eftersom det kändes lättast.
(Nu kan hon gräva efter dem och säga "tutte", men då är det bara att säga "tutte får man på kvällen, nu är det dag". =)
Får jag ett barn till, kommer det dels mötas av napp på väg ut ur punani, och dels aldrig få somna vid bröstet. Hur mysigt det än är. Men man lär sig... ;)
Tack i alla fall. Jag tror mest jag behöver lite (massor) med pepp. För det känns verkligen förjävligt att neka henne när hon är ledsen och man vet vad som skulle göra att hon blir lugn, glad och somnar...
"Får jag ett barn till, kommer det dels mötas av napp på väg ut ur punani, och dels aldrig få somna vid bröstet. Hur mysigt det än är. Men man lär sig... ;)"
RaderaHAHA! ja, asså jag var ju livrädd för att få problem med liknande saker så jag var sådär kall och o-mammig redan från start haha... K har alltid somnat själv, aldrig vid bröst eller flaska, samt alltid sovit i sin egna säng. gestapo-mum, som var livrädd för nån jobbig avvänjningsperiod längre fram hehe.
men jag tror nog även på sova borta-grejjen. för ska du bara sluta tvärt, är det bäst du inte ens är hemma för då kommer du komma fladdrande med tutten tillslut iallafall ;)
och, barn är såå anpassningsbara, det gäller bara att VI inte ger efter, för sålänge man gör det, får ju inte barnet ens chans att komma in i sin nya rutin, eller vad det nu är för förändring. så sålänge man håller fast till det man bestämt så tar det inte många dagar innan något nytt funkar :)
Hahaha, "fladdrande med tuttarna"
RaderaJa, jag trodde nog jag hade lite mer Gestapo i mig, men kära hjärtanes... blödig som fan. :P Å andra sidan har jag en bebis som grinat så hon kräkts de gånger jag försökt med Gestapometoderna (vilket såklart lett till att jag ändå tagit upp henne, bytt kläder och lakan och ändå ammat) så det har liksom aldrig funkat. Sen hur mycket som beror på mig och hur mycket som beror på Elsa ska jag låta vara osagt. ;)
Men nu har vi i alla fall en plan. Nattningarna ska ske utan amning. Sen om jag eller pappan tar det, får vi se. Just nu är det pappans tur att vara däckad i influensa och Elsa är fortfarande väldigt snorig, så vi (jag) har bestämt att vi tar det när pappan är frisk.
Jag kommer inte palla annars och när vi kör - så kör vi. Ingen återvändo. Inga återfall.
Prova smörja bröstvårtorna med något äckligt, t.ex. senap. Har inte behövt ta till det knepet själv, men jag vet att det fungerat för andra.. :)
SvaraRaderaHahaha, grymt! ;P Panikammade en gång direkt när jag kom hem efter träning. Salta pattar var visst ingen hit, men nöden har ingen lag... ;P
RaderaSov borta några nätter.. Funka fint här.. Bebis å pappa klarar sej :-)
SvaraRadera