En timme. Panikledsen men med världens bästa pappa näranära...
En timme. Sen kom smset:
"Hon sover"
Nu har jag kommit hem igen. Grinat lite över att lilling varit ledsen, och är nu bara stolt över pappan.
De fixade det!
Dock tar jag omnattningen till att börja med.
En strid i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar