Tydligen är det vanligt kring just 8-9månade, då bebisar "förändrar" sättet de hanterar relationer på.
Dels tror jag det kan vara det, och dels tror jag hon reagerar på att vår vardag har ändrats, iom att Kristofer numera går i skolan på vardagarna.
Det tar väl lite tid att processa antar jag. Det positiva är att hon börjat sova mycket bättre. Fortfarande vaknar hon efter första halvtimmen, och sedan några gånger till under kvällen. Men på natten, när hon sover bredvid mig, kan hon sova 4 timmar(!) i sträck. Och en gång sov hon hela 6 timmar (SEX TIMMAR) i sträck!!!
Vi är helt förundrade, hon ligger och sprattlar som en liten fisk, pratar i sömnen och snurrar runt (ibland råkar hon krypa i sömnen) men hon SOVER! och det innebär att jag också sover... Mer än två timmar i sträck... för första gången på åtta månader... Sinnessjukt egentligen, att det går.
Men nu ska jag softa lite till i soffan innan det är läggdags. Det är till och med så att jag börjat se fram emot att gå och lägga mig och kramas med lillingen, istället för att, som fram tills nu, få ångest av att veta att jag ändå ska vakna om en halvtimme/max två timmar.
 |
| Bilden föreställer i alla fall ett exempel på hur promenerandet kan se ut. Så helt passiv är jag i alla fall inte! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar